Det var såklart i åklagarens pantomim som skräcken fanns, för det är naturligt att det osagda är det som spelas upp i skallen istället: blodsdansen. Hoppen från klipporna. Vattnet. En liten del av hennes medvetande kanske reagerade på att det möjligtvis skulle kunna kännas lite odemokratiskt att rättegången censurerades. Men det var såklart ingen tanke som fick något syre. Hon ville naturligtvis visa respekt för dom anhöriga.