Jag tänker att jag har haft tur.

Jag tänker att jag har levt bra.

Jag tänker att jag kan titta tillbaka och vara nöjd

för att jag har lärt mig att stå pall. För att jag har fått med mig så många bra verktyg att bearbeta sorgen med. Så jag kan vara nöjd.

Jag är tjugofyra år och tänker att.

Står jag verkligen här och tänker att

är det här verkligen vad jag står här och tänker.

 

w

5 juni 2012 03:29

fan va bra dikt!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Lost-boxen snurrar i spelaren men inte ens Sawyers håll-dig-undan-men-kom-och-ta-mig-blick gör mig någonting som helst. Jag är en strandad val i soffan. Det är hundra grader under täcker och jag straffar mig själv genom att inte torka bort svetten ...

Jag känner en tjej som är stor som ett trevåningshus jämfört med andra elvaåringar. Det är inte bara axlarna som är breda, det är käften också. Och ögonen som blixtrar av en svart ilska som bara måste ut. Hon kallar mig fitta så vi ringer hennes förä...

Fitthelen Fittosson på arbetsförmedlingen tycker att jag ska jobba på Netto. Det gör jag inte. Jag sitter naken hela dagarna och uppfinner människor. Idag heter han Lennart. Jobbar på Saab och slår sin fru blodig. Jag vill lära mig förstå honom och d...

Anslutningen misslyckas och sorgen ringer plötsligt med sitt dolda nummer. kanske inte helt ovälkommen vid en annan tidpunkt. smärtans långsamma erotiklek med sitt dunkande där inne. att få krypa in i den drogen och sköljas bort. vilken ursäkt, men j...

Det var såklart i åklagarens pantomim som skräcken fanns, för det är naturligt att det osagda är det som spelas upp i skallen istället: blodsdansen. Hoppen från klipporna. Vattnet. En liten del av hennes medvetande kanske reagerade på att det möjligt...